tjugosexgrader

jag vill skriva något alldeles förträffligt. något som sätter spår, något som folk minns, någonting som folk kommer prata om i evigheter. jag vill så mycket, gör verkligen för lite och ser ibland det ingen annan ser. jag hör det andra lyssnar till, jag känner det andra inte vet någonting om, jag upplever aldrig någonting utan passion och hatar aldrig utan anledning.

jag har druckit vidriga shots i grekland med hippies, jag har vandrat på cayman island’s stränder ensam och letat efter skugga, jag har spenderat mycket pengar hos victoria’s secret i miami, jag har druckit väldigt starka drinkar i spanien, blivit illamående i mexico, fått massage på jamaica och blivit solbränd på haiti. jag har gjort mycket, tagit mindre bilder än jag borde, fyllt år, blivit kontaktperson åt två tjejer, och förmodligen rökt fler cigaretter än förra året. jag har samma parfym, fler pumps i garderoben och (förhoppnigsvis) mer insikt i finansvärlden än sist. jag har älskat, älskar fortfarande, och tänker fortsätta med det.

jag har ännu än gång insett att all kärlek, oavsett mellan vem/hur/vad – är det kärlek, och kärlek är något man ska uppskatta och värdesätta.  jag insåg någonstans på vägen att blod antagligen inte är tjockare än vatten. det gör extremt ont att komma till en sådan insikt, men ibland är det nog bättre att bara bita ihop, eftersom man vet att man blir ännu mer sårad av att försöka förstå varför.

så, jag antar att det inte blev något förträffligt som skrevs, antagligen ingenting som folk kommer minnas, än mindre någonting som sätter spår – eller någonting folk kommer prata om i evigheter. men, vi kommer dit också. tids nog.

hm, but for now – 2014 – du är här, jag har chansen att göra om och göra rätt, och det har alla andra också. i’m game – are you?