den där om drömmar, feber och kall pizza

 
jag ska berätta för mina barn att det inte finns någonting här i världen som inte är deras. världen är deras, och att de ska ha drömmar, viljor, idéer och fantasier. 
de ska se till att saker blir gjorda, de ska ta det de vill ha, de ska testa gränser och de ska ha roligt. 
de ska göra vad de vill - oavsett om det är skaffa en hund, bli bäst på att göra spaghetti bolognese, få den där tjejen/killen, eller att bli president. jag ska säga att världen är deras och att sky's the freakin' limit baby! 
 
jag ska berätta för de att man inte ska ta stjärnorna för givet, att det ser svårare ut än vad det är att hitta dragläget på bilen, att ostbågar är godare dagen efter, att de ska läsa mycket böcker, att man ska sova minst sju timmar per natt och att förlåta är viktigt. 
 
när de är 14 år gamla, fulla av tonårstvivel och dåligt självförtroende så ska jag berätta för de att det faktiskt blir bättre, och att när de är gamla nog att flytta hemifrån ska jag berätta att det inte är en smart idé att "rebelliskt" äta godis till middag - bara för att man kan. jag ska berätta för de att kärlek gör ont men att det är värt att slåss för ändå. jag ska berätta allt det här, låta de strunta fullständigt i mina förmaningar och göra sina egna misstag. jag ska berätta för de att jag älskar de och att jag alltid kommer stå bakom de.
 
jag ska berätta för de att världen är deras.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0