27 april 2011

  • du är en av de få personer som verkligen sårat mig mest, men som jag, (och jag tror faktiskt att jag får till det nu) - paradoxalt nog, är en av de som jag älskar mest. jag önskar att jag fick sudda ut de senaste fem åren, framför allt för din skull, så att du kunde få börja om och få vara med i våra liv. du borde ju vilja se din son vinna en match eller sju, veta hur din dotter mår – eller kanske bara rent av veta vart hon bor.  jag vill veta hur det går på ditt jobb, om du mår bra, vad du gjorde igår, om du sett någon bra film den senaste tiden, oviktiga som viktiga saker.
  • jag vill vara en del av ditt liv, precis som jag vill, att du ska vilja att jag ska vara en del av ditt. 'one call away' funkar inte om det bara är så i teorin.  jag saknar dig. jag saknar dig jätte mycket. månaden i thailand som du, jag och J hade var nog det bästa vi gjort tillsammans, och jag är så otroligt glad att vi gjorde det. det känns, låter och är otroligt hemskt, men det är precis som om det var det sista vi verkligen fick se utav 'dig'. sist jag såg dig tror jag att du gjorde ditt livs största misstag. ett större misstag än att 'försumma' dina barn. jag tänker inte säga att jag önskar att det var min mamma som stod vid din sida, jag vet att ni båda är bättre utan varandra – men ditt val är helt oförståeligt. år 2010 träffade jag dig fyra gånger. sammanlagda tiden av de fyra gångerna slutar nog på en sisådär sex timmar - en klar förbättring sedan 2009.
  • "en pappa är en man som har foton i plånboken där pengarna brukade vara" - okänd.
min pappa har en korthållare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0