one answer is not good enough
så många människor det finns i den här världen, så många tankar och känslor alla har. så många viljor, så många idéer, så många olika sätt att älska. när vet man egentligen att det är rätt? när ska man vara nöjd? ska man ens vara nöjd? i dagens läge finns det så många valmöjligheter, så många olika sätt och vis för allting så fast man är nöjd så funderar man ändå om gräset kanske är lite grönare? växer det trots allt inte lite friskare, klarare och frodigare på andra sidan?
även om du inte tänkt vidare på det, så har du tänkt första tanken. och det är väl det börjar. för vi får inte vara 100 % nöjda, glada och lyckliga. eller så är det bara jag. som ska, precis som förut, analysera igenom allting tills det inte finns någonting kvar. och då är det nästan försent att hitta tillbaka. så, vad gör man, när man är totalt jävla vilse, och inte vet hur man hittar tillbaka? tillbaka till den man var innan? när man visste hur man ville leva livet, hur många barn man skulle ha, vart man ville ha sitt hus, vad man ville jobba som, och vem man ville vara? för när de frågorna inte längre har samma svar, eller ens snarlika svar, eller ens - några svar överhuvudtaget, vad fan gör man då? för, let's face it. vi vill alla ha svar, vi vill alla veta vad som händer, för det finns inget som skrämmer oss så, som att inte veta vad morgondagen har att erbjuda.
Kommentarer
Trackback
